The days of our lives

I torsdags så var jag och Viola iväg på öppet hus i församlingshemmet för första gången. Ser att Viola tycker det är så kul att hitta på lite andra saker än att bara leka hemma, så jag ska försöka komma iväg på andra aktiviteter tre gånger i veckan är det tänkt. Just i torsdags så var det en blandad grupp med barn mellan 0-6 år där Viola var en av de minsta. Trodde allt att det skulle vara lite fler mammor man skulle känna igen från babypsalmsången vi gått på innan, men det var många nya ansikten. Eftersom det snart är 1:a advent så hade vi samling i kyrkan först och det kom en präst som berättade för barnen om Jesus. Prästen hade ganska svårt att göra sig hörd eftersom Viola pratade på med sin högsta stämma så det bara ekade i kyrkan! Även om det var lite opassande kunde jag inte låta bli att känna mig stolt och lycklig över att ha en sån rolig dotter. Efter kyrkan gick vi tillbaks till församlingshemmet och där fick man göra vad man ville. Vi gick till ett lekrum där Viola hittade en massa roliga nya leksaker att pilla på. Innan vi gick hem så fick vi också en julkalender som man kan börja öppna redan på söndag. Ska bli väldigt spännande och se hur en kristen julkalender ser ut.

På fredagen så var det första gången på evigheter som jag drack vin. Ja nu är det slut på amningen, hon åt av mig sista gången i onsdags... Jag hade ju gärna fortsatt ett tag till, men det känns ju ändå skönt att det var Viola som bestämde att hon var redo att sluta. Jag hade ju märkt att hennes intresse minskat och att hon bara ville ha lite på natten som tröst, men nu när hon sover hela nätterna så vill hon ha välling istället för bröstmjölk när hon vaknar. Eftersom jag inte riktigt velat inse att amingen nu är slut så har jag inte heller vela smaka på riktigt vin, men sen igår under mitt träningspass så slog det mig; jag ska ju fira detta! Min dotter är nu så stor att hon kan klara sig utan min mjölk och har lärt sig äta på andra sätt. När man tänkte på det sättet så så kändes det mycket bättre och jag öppnade en flaska rött som jag delade med mannen till ett par hemmagjorda hamburgare. Tyvärr var det inte så gott som jag mindes, fast för varje klunk så blev det godare och godare...