The days of our lives

Idag hämtade jag Viola lite tidigare än vanligt då vi skulle på öppethus på Örby förkola, där hon ska gå tre veckor i sommar på sommar-dagis. När jag skulle hämta henne så var alla barn ute på gården, alla klädda i linnen eller tunna klänningar, då det för en gångs skull var lite fint väder. Längst bort på gården ser jag en liten tjej med tjock fleecejacka på sig trots att det är 23C ute. Självklart är det Viola och när jag går dit säger fröken direkt att de har försökt att få av Viola jackan, men att hon absolut skulle ha den på sig. Så typiskt min älskling att envisas med den där jackan som hon älskar så mycket, hihi! När vi går mot bilen lyckas jag få av jackan, och ytterliggare en fröken ursäktar sig då för att Viola hade på sig en varm jacka.

Sommardagiset var jättefint och Viola verkade tycka det var bra då hon rusade in och lekte med sakerna som fanns där (vilket egentligen är ganska ovanligt för att vara Viola). Så det blir nog bra detta. När vi kom hem avnjöt vi var sin glass ute i solen. Det är livet det =)

I år firade vi midsommar i Lidköping hos mina föräldrar. Det är väldigt skönt att få åka bort några dagar och bara ta det lugnt och ha det trevligt. Vi åkte dit redan torsdagskväll och under bilresan så blev Viola åksjuk för första gången i sitt liv. Först så ville hon inte äta upp sin glass, sen blev hon trött och hängig, strax därefter så kom det lite kräk. Sen kom det mycket kräk, hela bilstolen och hela henne blev kladdig och blöt. Blev att stanna hastigt och lustigt och få ut den skrikade ungen, av med kläderna fram med våtservetterna och fräscha till. Jag och Joacim fick ett bra teamwork och fixade iordning allt fort så vi kunde fortsätta. När vi kom fram blev Viola jätteglad när hon fick se mormor och morfar och lekte och busade tills klockan blev halv tio.

Midsommarafton började lite väl tidigt...halv sex ville Viola gå upp. Det var bara att gilla läget då det var omöjligt att få henne att somna om. Hon frågade bara efter "Lollo" (mormor). Som tur va så vaknade mormor också och följde med ner där det blev välling i soffan. När Viola ätit klart skulle hon gå ur soffan men ramlar framåt och slår i huvudet i bordet. Blev ett jack i ögonbrynet som blödde ganska rejält. Vi kylde fort med kall handduk och is för att få så liten bula som möjligt och det funkade för det blev ingen svullnad alls. Men eftersom såret var lite mer än en centimeter och glipade lite så fick vi åka in och tejpa ögonbrynet. Viola var jätteduktig och blev inte ens ledsen när de tvättade såret. Fast hon ville egentligen inte ha plåster, men efter att det fantastiskt trevliga sköterskan satt ett plåster på "Uff" (Violas gosedjurshund) så gick hon med på att få ett plåster, men bara om jag satte på det!

På eftermiddagen så blev det lunch med sill och potatis (samt grillat för oss icke-sill-fantaster). Innan efterrätten så passade vi och brorsans familj på att dannsa runt midsommarstången i Örthagsparken. Viola tyckte det var kul, men hon ballade ur totalt och sprang som en galning fram och tillbaka och bara skrattade. När vi kom hem igen så fixade jag iordning pavlovan jag bakat tidigare på morgonen. Den blev riktigt god och det blev inte mer än en mumsbit kvar, vilket var ett bra betyg.

Lördagen började med en god frukost och efter det blev det en glass ute på trappan i solen. Lite konstigt att äta glass så tidigt, men det är allt bra mysigt. Efter det blev det en tur till skogen för att gå på upptäcksfärd. Dessvärre upptäckte vi bara en massa mygg, så visiten i skogen blev kort. På kvällen var det släktträff/studentkalas ute hos min kusin Sandra.

Söndagen bjöd på regnigt väder, men vi hittade på lite roliga saker ändå. Till exempel så blev det en tur till Stadsparken för att mata änderna, vilket vi alla tyckte var roligt. När vi hade lekt klart gick vi hem och avnjöt McDonalds-mat innan vi åkte hela vägen hem till Skene igen.

Behöver jag säga att efter en så lyckad helg var det svårt att ta sig ur sängen i måndags för att åka till jobbet!?

I onsdags så var det Violas sista dag på Assbergs förskola. Jag och Viola hade bakat kärleksmums som hon fick bjuda på sista dagen, vilket verkade uppskattat. Vi har trivs väldigt bra med den gamla förkolan så det kändes väldigt tungt att lämna henne sista dagen. Och eftersom jag tyckte att det var väldigt sentimentalt, så var Joacim tvungen att hämta Viola den dagen. Som ett fint hej då så fick Viola en present och en bamsekram från sin bästa dagis-kompis Iza. Vi fick även med oss ett fint bildspel över Violas år på förkolan och en kollage med de bästa bilderna! 

Redan på torsdagen så var det dags att skola in på nya förkolan. Första dagen var ganska kort, bara två timmar då vi fick titta på lokalerna och ställa lite frågor. På fredagen så var tiden 9-14, och tanken var att Viola skulle få vara lite själv. Men direkt när vi kom frågade fröknarna om jag ville gå först (det var flera barn som skolades in samtidgt), men då var jag tvungen att säga ifrån och säga att jag inte alls var redo att gå. Jag ville vara med i varje fall en timma. Konstigt nog så gick de andra föräldrarna ganska snabbt, men deras barn var inte riktigt lika mammiga. Efter ett tag så sa jag till Viola att mamma snart skulle gå och då sa hon okej. Några minuter senare så sa jag hej då och fick en liten kram som svar och då kändes det helt okej att gå. Vi föräldrar satt inne och drack kaffe medans vi tittade på barnen genom fönstret, vilket kändes lite konstigt. Viola såg så söt ut där hon satt bredvid fröken och grävde i sandlådan! När jag kom tillbaka vid två så blev hon jätteglad och var ivrig att få visa mig vart hon satt när hon åt mat och andra spännande saker.

På eftermiddagen så passade vi på att träffa lite kompisar, vilket inte blir så ofta som vi hade velat. Det blev lekplatshäng, fika och en hel del snatter! På vägen hem så köpte jag och Viola med oss svenska jordgubbar som smakade himelskt.

Idag så var det tredje och sista inskolningsdagen och det var Joacim som fixade det. Han lämnade henne vid nio för att sedan hämta igen vid två-tiden. Fröknarna sa att det hade gått jättebra och Viola verkade nöjd sa Joacim. Så det ska nog bli bra detta tror jag.

I helgen så blev det en tur till Borås djurpark och där mötte vi upp med Violas mormor och morfar. Det var riktigt kallt och rått väder, så det var inte så jättemysigt att gå omkring och frysa. Fast det hela blev ju genast mycket roligare när vi tittade på djuren. I år så var Viola lite rädd när grisarna kom för nära och sa att de var äckliga... Violas nya ord är äckligt, allt är äckligt. När vi gått halvvägs genom parken så började Viola tjata om glass (då alla vi mötte åt på glass), men efter en portion pannkakor glömde hon helt bort glassuget. Så då kunde vi lugnt gå vidare och titta på elefanterna som Viola och morfar matade med gräs, vilket Viola tyckte var roligt. Men eftersom morfar var så sugen på glass så fick det bli en glass innan vi åkte hem!

Idag så var det en sur och trulig liten tjej som jag fick med mig hem ifrån dagis. Hon var inte alls på humör och jag fick inte ens ta i henne utan att hon skrek och ropade Aj aj. På väg till bilen så pratade hon bara om banan (men hon tecknade för päron) och jag frågade henne om hon ville ha banan och då svarade hon ja. Så när vi kom till affären så gick vi och tog en banan till henne direkt, men det passade inte heller damen som blev irriterad och sprang runt runt skrikandes omkring på fruktavdelningen. Efter några djupa andetag så samlade jag mig, fångade henne och lyckades bära henne till charken medans hon slog mig med bananen i huvudet...suck! Väl vid charken lugnar hon ner sig och säger att hon vill ha korv. Så det fick bli ett halv hekto kalvkorv till den sura lilla damen. Innan vi ens hunnit ur affären så har hon mumsat i sig flera skivor och när vi kommer hem så hade det hemska humöret nästan försvunnit. Antagligen så brås hon på mig, för jag blir också hemsk och arg om jag inte får mat när jag är hungrig. Mammas tjej det =)