I mars så åkte vi allihopa (vi, mormor och morfar, Andreas med familj) till Marsa Alam i Egypten. Vi hade turen att sitta tillsammans under flygresan vilket gjorde att det gick väldigt smidigt och bra. Malte har börjat visa ett stort intresse för flygplan och var väldigt nöjd med att få flyga på riktigt.
I
Från flygplatsen var det inte alls långt till vårt hotell Lamaya resort. Hotellet låg jättefint med en härlig strand och en bukt där vi snorklade och såg fina fiskar. Samma dag som vi hade varit i och snorklat skedde en hajattack där en man dog. Efter det blev det inte mer bad i havet utan vi njöt i poolen istället.
Från flygplatsen var det inte alls långt till vårt hotell Lamaya resort. Hotellet låg jättefint med en härlig strand och en bukt där vi snorklade och såg fina fiskar. Samma dag som vi hade varit i och snorklat skedde en hajattack där en man dog. Efter det blev det inte mer bad i havet utan vi njöt i poolen istället.
En dag kom en man gåendes på stranden med en stor dromedar. Viola var riktigt modig och vågade rida på den!
Båda barnen var fantastiska i vattnet. Malte hoppade från kanten utan problem och lärde sig flyta tack vare sina armkuddar. Viola lärde sig använda sitt cyklop som morfar köpte och i slutet av veckan så vågade hon sig ut på djupt vatten när hon hade armpuffar!
Vi var även ute på en snorklingstur då vi åkte ut med en båt. Detta var dagen efter hajattacken så det var lite nervöst att hoppa i. Som tur var så såg vi ingen haj, men lyckades se en enorm sköldpadda och lite andra fina fiskar. Barnen kunde/ville inte bada så de fick fördriva tiden ombord med mormor och kusinerna. En av besättningsmännen (han med röda shorts på bilden nedan) fattade tycke för Viola och skämde bort henne med kakor och cola. När jag kom tillbaka från en simtur gick han och bar på henne i famnen! På vägen hem så blev barnen lite sjösjuka så de somnade gott båda två.
En daglig rutin var att köpa sockervadd på stranden. Det blev även en massa popcorn och dricka såklart. Härligt!
Vacker solnedgång med lika vacker surmuls-dotter på bild. Stackars Viola brände sina axlar väldigt illa, så senare halvan av veckan fick hon bada med tröjan på. Tröjan Viola har på bilden valde hon själv då det var en haj på den.
På resan hem så råkade det bli så att vi kom på en buss och resten av familjen på en annan buss till flygplatsen. Detta resulterade i att de andra kunde gå raka vägen in på flygplatsen och bara passera alla kontroller jättelätt. Vi fick stå i kö efter kö och innan vi var igenom den sista säkerhetskontrollen så var det bara minuter tills att vårt plan skulle starta. Jag har nog aldrig varit så stressar i mitt liv. Usch. Fast nu i efterhand så är det ett roligt minne. Som tur var så väntade mormor och morfar på oss och de hade dricka och lite pizza som vi kunde äta innan vi gick på planet.
En underbar resa. Jag längtar redan till nästa gång!
