The days of our lives

Dagen har varit fullspäckad av bus och gåträning. Viola vill ju helst att man går omkring med henne hela tiden och även om det tar otroligt mycket på min rygg så kämpar jag på, för hon tycker ju att det är sååå roligt! En annan rolig aktivitet vi upptäckt idag var att rota i våran byrålåda med alla DVD-skivor i.



Maten gick sådär idag. Hon fick ju rester från igår, men efter bara tre skedar så ville hon inte ha mer *suck*. Jag försökte med lite majskroksövertalning men det fungerade inte heller... Så det fick bli en extra stor portion av efterrätt istället, vilket mottogs tacksamt.

Kvällens fredagsmys började sådär bra. Jag och Viola gav oss ut på långpromenad. Precis när jag skulle vända hemåt så blev hon superledsen. Kollade klockan och insåg direkt att hon var hungrig, promenaden hade tagit lite längre tid än planerat. Eftersom det inte var något milt snyftande utan brutalt ledsamt så brast mitt hjärta och det fick mina ben att lägga i en aldrig tidigare utforskad växel. Detta tempo i kombination med extrem träningsvärk, kallt väder och stress p.g.a. gråten fick mig att bli totalt utmattad när jag äntligen kom hem. Lyckligtvis så hade pappa fixat gröt och var snabbt framme för att fixa krisen och efter grötportionen var Viola sitt gamla glada jag igen!

Nu kunde äntligen fredagsmyset börja. Jag fixade iordning min helstekta kyckling medans far och dotter målade med fingerfärg. Blev några fina teckningar, en speciellt gjord till mormor och morfar som vi ska träffa imorgon. Efter målandet blev det ett obligatoriskt bad.






Snart blir det mys med film (The spy next door) och godis i soffan.